I'm on my way

Min glädje vändes precis upp & ner. Jag trodde nämligen att jag kunde börja universitetet till hösten & ändå komplettera matten enda fram till december. Fast där hade jag minsann äckligt fel. Jag har bara till 19 juni på mig. Det är en otroligt liten chans att jag hinner fram tills dess & även om jag skulle hinna så skulle jag inte klara nationella.
 
Från dag ett i skolan har matten varit där & bråkat med mig. Jag kan nog inte ens räkna alla gånger som jag suttit & gråtit över att jag inte förstår. Det tråkiga är också att jag förra året fick en jätte duktig mattelärare som har varit den enda någonsin som kunnat förklara för mig så jag förstår. Jag klarade proven utan problem. Sen fick jag inte ha henne mer.
 
Usch. Jag hade velat gräva ner mig ett tag.
Kanske jag borde säga som The Proclaimers: "I'll do my best, I'll do my best to do the best I can."


Kommentarer


Kommentera inlägget här:


Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0